År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

Forskningsfrågor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför såväl Privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken inställning har marknadsaktörer till att arbeta för en sådanutveckling?Metod: Studien är av kvalitativ natur och baseras främst på primärdatafrån de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgår från denvetenskapliga metoden fronesis som förespråkar etik och praxisvilket medför ett ständigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis går ut på att skapa sig en förmåga att reflekteraöver hur vi kan ändra på företeelser som förbättrar vårlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrågorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krävs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar två huvudsakliga parter i åtanke - Cleantechmarknaden å enasidan samt Privata investerare å andra sidan.

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka Privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för Privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien fastställer att produkten passar Privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg.

Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur Privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi Privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar Privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur Privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera Privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för Privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur Privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi Privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar Privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur Privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera Privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur Privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi Privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar Privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur Privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera Privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som används av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar även olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa från varandra. Vi har utifrån teorin kategoriserat de informella investerarna utifrån de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har ställt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende på vilken kategori en informell investerare tillhör.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur Privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi Privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar Privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur Privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera Privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.